JA, SKÄMS OCH SKÄMS
lite dåligt samvete har jag i alla fall !
För inte så länge sedan var jag arbetslös och hade mycket kontakt med människor i samma, liknande eller värre situation. Vi kunde dela erfarenheter och trösta/uppmuntra varandra i allt elände. Vi hade någonting gemensamt! Bland annat har jag en kamrat, som snart "gjort" sitt andra år som arbetslös. Han har jobbat inom samma yrke sen han slutade skolan och nu har han ett elände att få nytt jobb eller eventuall omskolning.
VARFÖR JUST JAG ?
Kanske hade han behövt ett jobb mycket mer än jag?!?
Nu jobbar jag och han kämpar vidare i sin ojämna kamp med (?), nej snarare MOT Arbetsförmedlingen!
FÖRST
skäms man för att man är arbetslös, eller "mellan två jobb" som besserwissrarna eller positivism spyande apostlar hellre utrycker det
SEN
skäms man för att man haft turen att få ett jobb
och vill helst inte prata om det med dem som är kvar i arbetslösheten
ÄR DET SÅ MAN SKA KÄNNA I VÅRT SAMHÄLLE,
DÄR DET VIKTIGASTE ÄR VAD OCH HUR MYCKET MAN GÖR ?!
--------------------------------
JAG HATAR......
...VÄDERGUDEN I DEN HÄR STAN
ALLTID
när jag är ute och joggar
STORMAR DET
M O T S T O R M
(och då menar jag verkligen storm, man tror huvudet ska åka av)
från nåt håll
LOVAR
det slår
ALDRIG
fel!
övrigt: våren är värst, i solen svettas man i skuggan är det vinter, vaddå kläder.....orka...
P U S S