MITT LIV SOM KUND, PÅ.......

 
.....
 
Grand Finale

Kära läsare! Kära vänner!

Vi har nu kommit till den punkt i vår berättelse, där vi skall avsluta med ett ”Happy End”. En höjdpunkt, det klimax som många av er nog ofrånkomligt sett fram emot. Upplösningen av denna för C korta dock enormt intensiva resa genom A:s labyrint av information, papper, samtal, regler, mera information, fler samtal, löften, grusade förhoppningar och så vidare, och så vidare, och så vidare.....

L ska nu ”knyta ihop säcken”. Ta all den utbildning, kompetens och erfarenhet C samlat på sig genom åren och visa honom åtskilliga, mångfaldiga vägar, nya inriktningar för att slutligen leda in honom i nya spännande äventyr på arbetslivets snåriga stig. Öppna porten för vår hjälte in i en ljus framtid, fylld av hopp, glädje och sysselsättning. Arbete. Jobb!

 

 

 

 

Tyvärr......

 

 

...hur gärna vi än önskar att vi kunde så måste vi erkänna oss slagna, och faktiskt också nedslagna, av realiteten. Det faktum att L efter en stunds dividerande och ältande med C fram och tillbaka, av i stort sett, samma saker, omständigheter, tankar et cetera som följt C likt en enveten fästing de sista veckorna, gav upp. Ja, faktiskt kan vi inte formulera det på annat sätt. Det är omöjligt att klä faktum i andra ord: L har kommit till vägs ände!

  • Jaa....jag kan inte göra så mycket mer. Du är ju lite äldre än jag, du har mer utbildning och därutöver långt större arbetslivserfarenhet.......jaa......, var L:s sista ord. Eller i alla fall de sista som C medvetet tog till sig, uppfattade som något så när viktiga. Säkerligen önskade L C lycka till och avslutade sedan med några uppmuntrande, välmenande och otvivelaktigt äkta, ty från hjärtat kommande, ord på vägen.

 

Här lämnar vi C.

Vår hjälte har gjort sitt.

För den här gången.

Vår tappre kämpe kan lägga ännu ett hjältedåd ? ad acta.

Fylla på sitt CV med ytterligare en merit.

 

 

Nu kanske ni undrar vad det blivit av vår tappre kämpe?

Har han överlevt äventyret?

Har han gått vidare i livet?

Är han ute på nya odysséer?

Har han mot alla odds rent av fått ett jobb?

Ett arbete?

En sysselsättning att försörja sig och sin familj på?

 

C lever sin dröm.

Han skriver.

Han ägnar dagarna åt litterär verksamhet och produktion, skrivande.

Han har blivit en skrivare.

Författare heter det väl?!!?

Jo, för all del, men det känns förmätet. Även om denna hans sida, vi bör nog kalla det gåva, legat latent under lång tid. Mycket lång tid. För att vara exakt:

I sanning hela hans medvetet levda liv, faktiskt!

Om han tog sig tid, vilja och ansträngning, skulle han helt viss kunna redogöra för många episoder under skoltiden, där uppsatsskrivande tillhörde en av C:s absolut, tveklöst bästa grenar han aktivt och med stor glädje och omfattande intresse deltog i.

 

C lever sin dröm.

Han skriver.

Han har skrivit.

Han har skrivit denna vår berättelse!

Det är jag, C.

Jag.

En skrivare.

 

 

Processen går vidare ty det ligger i dess natur*

 

 

 

 

*process (fra. procés, av latin processus framåtskridande, till procedere skrida fram [….] ) 2 utvecklingsgång, förlopp

 

 

 

 

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: