alltså
jag bara
m å s t e
bli lite
djupsinnig idag
blir
s å å å å å å å
frustrerad av alla människor
som inte mår bra
som känner att de
är ensamma
inte passar in
inte duger som de är
känner
orimliga krav
neverending stress
känner sig
nedtryckta
mobbade
utanför
oönskade
oälskade
alltså
vem
f .....
bestämmer det
? ! ?
Inte minst dagens barn & ungdomar är många gånger allt mer lost, övergivna av samhället, föräldrar......
Jag ser det dagligen i skolan.
Elever som har ont i huvudet ofta till jämt!
Elever som har svårt att somna, har sömnrubbningar eller mardrömmar!
Elever som som skadar sig själva!
Elever som gråter!
Elever som känner sig ensamma!
Elever som ÄR ensamma!
Elever som darrar & svettas!
Elever som är sjukskrivna!
Elever som gärna till hellre vill dö!
VAD
är
det
för
FEL
?
?
?
Mode, musik, karriär, pengar, prylar....visst, men vem säger att man måste ha allt detta för att må bra? Det finns faktiskt ungdomar som inte bryr sig!
Vad är det för folk då?
Har de inte råd och skyller på att de inte vill ha allt?
Nä, det är inte det vågar jag påstå efter att ha levt nära ungdomarnas verklighet i många år. Ofta är det till exempel barn/ungdomar som bor på landet, lite mer avskilt från allt. Till viss del avskärmade från ekorrhjulets alla subtila måsten!
Jag tror bestämt att det mesta är saknaden av inre trygghet.
(Måste här bara inskjuta en mycket intressant sak som en granne med småbarn berättade för mig igår. Barnmorskan som jobbat i många år hade gjort iakttagelsen, att barn som är hemma längre INNAN de börjar på dagis är mycket tryggare! - Vad var det jag sa, typ...)
En trygghet som kommer av att vara älskad precis sådan man är!
Från första början!
Ja, men alla föräldrar älskar väl sina barn?
Klart de gör!
Men många vet inte hur man visar det!
Många hinner inte visa det!
Många har helt enkelt inte förmågan att visa det på grund av egna tillkortakommanden i barndomen!
Många kan inte visa det på grund av sjukdom eller andra yttre omständigheter!
Och skolan då!
Alla dessa läxor!
Alla dessa prov!
Alla dessa måsten!
Anpassa sig efter många, många andra, i regel de som gapar och skriker mest!
Otrygghet i kvadrat, minst!
Nu ska jag inte fortsätta rada upp en massa orsaker varför det kan ha blivit som det nu är. Allra minst har jag lust att skuldbelägga föräldrar och andra vuxna!
Vi kan väl bara konstatera det hemska att det Ä R som det Ä R!
VAD GÖRA?
Jag ska
I N T E
ge
generella
lösningar
patentsvar
på
väg till den inre lyckan
väg till den inre lyckan
N E J
inte heller ska jag bli religiös
på ett eller annat sätt
NEJ
och inte heller ska jag
pracka på någon
en tro på
JEHOVA
BUDDHA
GUD
JESUS
ALLAH
ALLA
eller
INGEN
N E J
mitt enkla lilla recept är som följer:
DU
ÄR
V Ä R D E F U L L
precis sådan
DU
är
!
det finns
INGEN
som ser ut som
DU
som tänker som
DU
som har samma drömmar som
DU
som är lika bra på det som just
DU
är bra på
DU
är helt enkelt
UNIK
DU
duger som
DU
är
världen
mänskligheten
skulle vara mycket fattigare
UTAN
D I G
det är
inte
hur du ser ut
vad du har
vad du gör
utan
det
är
den
D U
är
DET
ÄR
D U
som är den älskade
DET
ÄR
DU
SOM
ÄR
V Ä R D E F U L L
! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !
övrigt:
var god och dela med dig av detta inlägg
var god och dela med dig av dig själv
var god och dela med dig av din
värme
godhet
k ä r l e k
P U S S
Mycket bra och tänkvärt inlägg