DU VET VÄL OM ATT DU ÄR VÄRDEFULL

publicerat i DAGENS;
 
alltså
jag bara 
m å s t e 
bli lite
djupsinnig idag
 
blir
s å å å å å å å
frustrerad av alla människor
som inte mår bra
 
som känner att de
 
är ensamma
inte passar in
inte duger som de är
 
känner
orimliga krav
neverending stress
 
känner sig
nedtryckta
mobbade
utanför
oönskade
oälskade
 
alltså
vem
f .....
bestämmer det
 
? ! ?
 

Inte minst dagens barn & ungdomar är många gånger allt mer lost, övergivna av samhället, föräldrar......
Jag ser det dagligen i skolan.
Elever som har ont i huvudet ofta till jämt!
Elever som har svårt att somna, har sömnrubbningar eller mardrömmar!
Elever som som skadar sig själva!
Elever som gråter!
Elever som känner sig ensamma!
Elever som ÄR ensamma!
Elever som darrar & svettas!
Elever som är sjukskrivna!
Elever som gärna till hellre vill dö!
 
VAD
 
är
det
för
 
FEL
 
?
?
?
 

 
Jag har väl mina teorier och så har många andra också. Att kraven i samhället/omvärlden är enorma köper jag inte riktigt fullt ut! Visst är livet tufft. Många gånger tuffare än vad det varit för föregående generationer, utan att försköna dessa generationers svårigheter/problem!
Mode, musik, karriär, pengar, prylar....visst, men vem säger att man måste ha allt detta för att må bra? Det finns faktiskt ungdomar som inte bryr sig!
Vad är det för folk då?
Har de inte råd och skyller på att de inte vill ha allt?
Nä, det är inte det vågar jag påstå efter att ha levt nära ungdomarnas verklighet i många år. Ofta är det till exempel barn/ungdomar som bor på landet, lite mer avskilt från allt. Till viss del avskärmade från ekorrhjulets alla subtila måsten!
Jag tror bestämt att det mesta är saknaden av inre trygghet.
 
(Måste här bara inskjuta en mycket intressant sak som en granne med småbarn berättade för mig igår. Barnmorskan som jobbat i många år hade gjort iakttagelsen, att barn som är hemma längre INNAN de börjar på dagis är mycket tryggare! - Vad var det jag sa, typ...)
 
En trygghet som kommer av att vara älskad precis sådan man är!
Från första början!
Ja, men alla föräldrar älskar väl sina barn?
Klart de gör!
Men många vet inte hur man visar det!
Många hinner inte visa det!
Många har helt enkelt inte förmågan att visa det på grund av egna tillkortakommanden i barndomen!
Många kan inte visa det på grund av sjukdom eller andra yttre omständigheter!
 
Och skolan då!
Alla dessa läxor!
Alla dessa prov!
Alla dessa måsten!
Anpassa sig efter många, många andra, i regel de som gapar och skriker mest!
Otrygghet i kvadrat, minst!
 
 
Nu ska jag inte fortsätta rada upp en massa orsaker varför det kan ha blivit som det nu är. Allra minst har jag lust att skuldbelägga föräldrar och andra vuxna!
Vi kan väl bara konstatera det hemska att det Ä R som det Ä R!
 
VAD GÖRA?
 
Jag ska

I N T E
 
ge
generella
lösningar
 patentsvar

 väg till den inre lyckan
 
N E J
 
inte heller ska jag bli religiös
på ett eller annat sätt
 
NEJ
 
och inte heller ska jag
pracka på någon
en tro på
 
JEHOVA
 
BUDDHA
 
GUD
 
JESUS
 
ALLAH
 
ALLA
 
eller
 
INGEN
 
N E J
 
 
mitt enkla lilla recept är som följer:
 
DU
ÄR
V Ä R D E F U L L
 
precis sådan
 
DU
 
 är
!
 
det finns
 
INGEN
 
som ser ut som
DU
 
som tänker som
DU
 
som har samma drömmar som
DU
 
som är lika bra på det som just
DU
är bra på
 
DU
är helt enkelt
UNIK
 
DU
duger som
DU
är
 
världen
mänskligheten
skulle vara mycket fattigare
 
UTAN
 
D I G
 
 
 
det är
inte
hur du ser ut
vad du har
vad du gör
 
utan
det
är
den
 
D U
 
är
 
 
DET
 
ÄR
 
D U
 
 
som är den älskade
 
DET
 
ÄR
 
DU
 
SOM
 
ÄR
 
 
V Ä R D E F U L L
 
!  !  !  !  !  !  !  !  !  !  !
 
 
 övrigt:
var god och dela med dig av detta inlägg
var god och dela med dig av dig själv
var god och dela med dig av din
värme
godhet
k ä r l e k
 
 

P U S S
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer :

1:a kommentar, skriven , av Kenneth:

Mycket bra och tänkvärt inlägg

2:a kommentar, skriven , av Kenneth:

kl 12 idag kan du gå in på min blogg :)

3:e kommentar, skriven , av Jessica Högberg:

Jag har oxå en iakagelse... alla dessa föräldrar som inte kan släppa sin telefon, alltså dom "pratar" med barnet samtidigt som dom stirrar på en skärm... Hur blir man uppmärksammad då??

4:e kommentar, skriven , av christian:

Kenneth:
Är tyvärr för sent, har precis kommit igång med datorn...
Jessica:
Håller HELT med dig, har ibland varit i inre upplösningstillstånd när jag sett sådana föräldrar samtidigt som barnen gör ALLT för att få uppmärksamhet......tragiskt

Kommentera inlägget här :