1965
Berlinbarnhjälpen pågick kontiunerligt under åren efter upprättandet av muren, den "antifaschistiska skyddsvallen" som den officiellt kallades på östsidan.
Organisationen leddes fortfarande av de två stora frikyrkorna i Sverige, Svenska Baptistförbundet och Missionsförbundet.
På hösten 1965 avled Harry Lönn hastigt och kyrkoledningen meddelade att man nu ämnade avsluta aktionen eftersom man inte längre ville bära hela ansvaret. Men redan samma år hade Rune Bloom kontakt med myndigheterna i Berlin som vädjade om en fortsättning, vilket det också blev. Rune Bloom tog kontakt med Arne Singmyr och dessa två beslutade att hålla Berlinbarnhjälpen igång.
Tur för mej, annars hade ni aldrig fått läsa det här, jag hade inte bott i Sverige, inte varit svensk medborgare, jag hade helt enkelt inte kommit hit överhuvudtaget. Och DET hade väl varit synd om något. Tänk så mycket Sverige hade gått miste om då.
Berlinbarnhjälpen pågick kontiunerligt under åren efter upprättandet av muren, den "antifaschistiska skyddsvallen" som den officiellt kallades på östsidan.
Organisationen leddes fortfarande av de två stora frikyrkorna i Sverige, Svenska Baptistförbundet och Missionsförbundet.
På hösten 1965 avled Harry Lönn hastigt och kyrkoledningen meddelade att man nu ämnade avsluta aktionen eftersom man inte längre ville bära hela ansvaret. Men redan samma år hade Rune Bloom kontakt med myndigheterna i Berlin som vädjade om en fortsättning, vilket det också blev. Rune Bloom tog kontakt med Arne Singmyr och dessa två beslutade att hålla Berlinbarnhjälpen igång.
Tur för mej, annars hade ni aldrig fått läsa det här, jag hade inte bott i Sverige, inte varit svensk medborgare, jag hade helt enkelt inte kommit hit överhuvudtaget. Och DET hade väl varit synd om något. Tänk så mycket Sverige hade gått miste om då.
För att inte tala om lilla mig. Hur skulle det ha gått där nere i det hårda Västberlin? Ingen pappa, en otillräcklig mamma och en destruktiv, dysfunktionell miljö.
Möjligheterna voro många, men räddningsplankan "Berlinbarnhjälpen" tog mitt öde i sina händer och förflyttade mig från miljonstaden Berlin till lilla samhället Kisa (5000 invånare ungefär, på den tiden kanske 1000 mindre), vilket alltså skedde första gången 1965 och om researchen stämmer handlade det om ca. tre månaders vistelse på denna lilla lugna och idylliska ort i Östergötland långt bort från all ondska och otäckhet.
T S C H Ü S S
Ja tänk vad Svedala skulle gott miste om... Jag kan aldrig sätta mig in i din situation... Men är glad att du kommit så långt...