1959
Verksamheten fungerade bra och det anordnades barntransporter upp till fyra gånger per år. Vid påsk kom både förskole- och skolbarn.
Skolbarn fick åka tillbaka efter tre veckor när deras lov var slut. Förskolebarn däremot kunde få stanna upp till tre månader i Sverige. Under sommaren kom alltid den största delen av barnen eftersom det då var sommarlov i skolorna i Berlin.
På hösten kom det ett mindre antal barn som inte börjat skolan ännu och sen till jul ytterligare en omgång med skolbarn.
Vilken årstid jag kom till Sverige första gången är tyvärr inte riktigt utrett. Min svenska mamma mindes inte riktigt, och själv, ja, ni förstår, jag var sex bast, ingenting man kommer ihåg från den tiden just. Det vi vet är att jag stannade i tre månader och fick flytta min skolstart i Berlin, vilket i så fall skulle tyda på att det rörde sig om påsktiden. Däremot är det mer säkert vilket som var det första året jag kom, nämligen 1965.
Men dit är det några år kvar så tills dess får ni nöja er med allmän historia kring "Berlinbarnhjälpen", sen blir det mer personligt.
Men dit är det några år kvar så tills dess får ni nöja er med allmän historia kring "Berlinbarnhjälpen", sen blir det mer personligt.
Foto lånad på nätet
Det stora problemet i efterkrigstidens Västberlin var hitintills mest av materiell art. Bostadsbristen var stor och allt fler flyktingar kom över från östsidan av staden.
Foto lånad på nätet
I Östberlin hade Sovjet makten och började bygga upp ett kommunistiskt samhälle efter "konstens alla regler". All egendom konfiskerades och befolkningen led brist på det mesta i matväg och vad gäller dagligvaror.
Vad beträffar Västtyskland inklusive Västberlin tog USA:s dåvarande utrikesminister George C. Marshall initiativ till den s.k. "Marshallplanen", en ekonomisk hjälp som skulle bidra till den nödvändiga återuppbyggnaden efter krigets förstörelse.
Det gjorde att allt fler bosatte sig i Västberlin där framtidsutsikterna vad gäller arbete, utbildning och framtidstro var betydligt ljusare. På så sätt försvann ofantligt många välutbildade människor från Östberlin för att i väst bygga sig en ny och bättre framtid.
Foto lånad på nätet
Foton lånade på nätet
Själv är jag nu ett år och vet ingenting om framtiden. Tyvärr kommer det i densamme, framtiden alltså, visa sig att jag aldrig fick veta någonting i efterhand heller. Synd, det hade varit något att berätta om!
Sen hade det ju varit en väsentlig pusselbit i mitt livspussel som dessvärre aldrig blir färdiglagt!
Foton lånade på nätet
T S C H Ü S S