13 augusti 1961 Berlinmuren
Den började uppföras natten till den 13 augusti och blev inalles ungefär 165 km lång. Ett minnesvärt datum denna dag då Berlin över en natt blev Östberlin och Västberlin.
Under bevakning av gränssoldater på den östra sidan av staden spärrade man först av gränsen med taggtråd för att senare bygga en mur. Västberlinarna var nu instängda, omgivna av mur och taggtråd.
Familjer splittrades över en natt, all kontakt skars av på ett obarmhärtigt sätt. Inga besök, inga telefonlinjer och ingen post. Det dröjde ända in på 70-talet innan den östtyska staten och Västtyskland kom överens om att låta släktingar från väst besöka sina nära och kära i öst.
1961-1963
Behovet blev än större att få ut barn från den instängda västra delen av Berlin eftersom problemen nu inte längre enbart var av materiell art. Att leva isolerad med oro och rädsla över den framtida utvecklingen för Berlin gjorde att problemen även fick en psykisk aspekt. Allt fler svenska familjer öppnade nu sina hem för att ta emot Berlinbarn och många av dessa fick återkomma till sina gästföräldrar år efter år.
Behovet blev än större att få ut barn från den instängda västra delen av Berlin eftersom problemen nu inte längre enbart var av materiell art. Att leva isolerad med oro och rädsla över den framtida utvecklingen för Berlin gjorde att problemen även fick en psykisk aspekt. Allt fler svenska familjer öppnade nu sina hem för att ta emot Berlinbarn och många av dessa fick återkomma till sina gästföräldrar år efter år.
Alla dessa omständigheter gjorde att familjer gärna valde att skicka iväg sina barn för lite rekreation i det av kriget förskonade, lugna och natursköna Sverige.
T S C H Ü S S
Själv var jag vid tiden då muren byggdes fyllda tre och hade ingen aning om vad som hände runt omkring mig där i Västberlin. Tyvärr har jag inte heller idag nån aning om var jag bodde, med vem och varför, men troligtvis i nån slags storfamilj hos min mormor.
I samma veva under de här åren 1961-1962 föddes mina två halvbröder, så jag hann bli både fyra och fem år, men fortfarande utan något som helst minne av den perioden. Det måste ha varit nån gång här som jag blev ”avpolletterad " till ett barnhem, visserligen "endast" veckovis, alltså måndag till fredag, men ändå. Därifrån har jag några minnen, fast mest traumatiska sorgligt nog.
P.S.
Bilderna på muren har jag lånat bland de tusentals som finns på nätet, resten är egna
T S C H Ü S S
Jag tycker verkligen om dina berättelser om Berlinbarn...