DET ÄR ALDRIG FÖR SENT & GUD VÅR FAR

publicerat i DAGENS;
it`s never too late
joo hooo dö
det är det
 kanske inte att bli gatumusikant
som synes
men han har säkert hållit på hela sitt liv
och sjunger nu
i ordets rätta bemärkelse
på sista versen
 det gör ju inte en annan
måhandä har man sjungit sin sista vers
men att sjunga på densamme är inte samma
som väl
 vart vill jag komma
?
jo
det här med
klyschor
folk vräker ur sig det ena och det andra
och allehanda däremellan också
 vad vill man
?
ge goda råd
?
glöm det
!
bullshit
!
en vänlig trevlig lagom uppiggande fras som allmän uppmuntran
?
allvarligt menat kan det väl
i ärlighetens namn
inte vara
för det mesta i varje fall
eller
?
 i så fall får du gärna skaka fram de yttre omständigheter som krävs
alltså
för att ta igen det man missat
ta igen det
jag
missat under mina 59 levnadsår
 jag ställer upp
alla dar i veckan
bara nån betalar mina räkningar
och tar hand om alla andra
måsten livet kräver av mig
d a g l i g e n
 kanske kan du ta fram en mamma eller pappa också
för alla dem som aldrig fått sitta i nåt knä
när de växte upp
 
som aldrig fick
kärlek
trygghet
 
som aldrig fick
knyta an till någon i tidig barndom
 som aldrig
lärt sig den ack så viktiga tilliten
tilliten till sig själv
och
tilliten till andra
 det där som
enligt min ringa mening
är grunden för livskvalitet
förutsättningen för att kunna
ge sig hän
njuta
istället för att
kämpa
en
rejält ojämn kamp
alltid
vara på sin vakt
 
alltid
försöka hitta en anings aning
positiv respons
uppmuntran
kärlek
 
alltid
famla efter kärlek
jaga bekräftelse
hitta den där
lilla lilla
gnuttan
av något som tillnärmelsevis kan kallas kärlek
 för att i nästa ögonblick
se korthuset av egna ansträngningar
falla ihop
och
rasa ner
för att sedan återfinna sig själv i sitt
innerst innersta
mörka mörker
därifrån igenkommande för att ta nya tag
i sökandet efter
det som borde funnits där från födseln
en evig kamp
 avundas dem som tror på
"gud som sin far"
de måste ha haft en pappa att
luta sig mot
känna sig trygg hos
hämta
kraft
mod
styrka
ifrån
 själv hade jag ingen pappa alls
och när jag sent i livet som vuxen träffade honom
visade han sig föga intresserad av att vara det
så.....
 ...en sådan gudsbild kan jag hur mycket jag än anstränger mig
inte få fram
tyvärr
och
hur gör man då
?
ja
inte vet jag
 klyschor
var det ja
"gud vår far"
inte mycket att tro på när man
inte haft nån pappa
eller
för barn som lever i missbrukarsfamiljer
inte mycket till pappa-förebild där heller
att luta sig mot i ett eventuellt försök att finna tröst hos
"gud vår far"
 
 säkert säkert säkert
menar de flesta väl
men ack så fel det blir
ibland
 skulle härmed vilja uppmana till lite
 
e f t e r t ä n k s a m h e t
 
önska lite
 
m e d v e t e n h e t
 
när munvädret är i full gång
tänka först
prata sen
t y p
övrigt:
visst är det väl härligt i prag
? ! ?
 
 
 
P U S S
 
 


Kommentera inlägget här :