MITT LIV SOM KUND ......

...på AF
Kontentan

kontenta (till lat. contentus sammanfattad eg. perf. av continere sammanhålla; innesluta; innehålla) sammanfattning av det viktigaste, huvudinnehåll, kärna


Hur sammanfattar vi nu C:s ur tidslig aspekt utdragna möte?
Vad innehöll konversationen?
Vilken information omfattades av samtalet?
Går det att summera denna muntliga överläggning på något sätt?
Vad ÄR sammanfattningen, det viktigaste, huvudinnehållet, kärnan?

Det huvudsakliga innehållet var sådant C trodde sig ha klarat av under inledningsfasen av denna process, när han dag ett registrerade sig som arbetslös på A:s hemsida. Basfakta: utbildningar, yrken, arbetsplatser, namn, adress, et cetera. Av någon underlig anledning kom C sig aldrig för att fråga, eller, ve och fasa, ifrågasätta detta upprepande av informationsgivande.

Hade C gett upp?
Tröttnat?
Kuvats?
Förvandlats?
Nej!

C började finna ett visst nöje, började känna sig road av denna procedur, (procedur fr. procédure, till procéder förfara, gå till väga, av lat. procedere skrida fram 1 förfarande, tillvägagångssätt) som han nu förstod, inte enbart var en process, ett skeende, en resa från punkt A till punkt B, utan en ”odyssé” ! Ja! En odyssé! En lång och äventyrlig resa.

Utan givet slut!

Utan angiven destination! 

Spännande!

Nu var ju ovanstående inte det enda som C språkade med N om. C fick faktiskt tillfälle att själv hålla i taktpinnen för replikskiftet en bra stund genom att beskriva och förklara de olika lärarkategorier som fanns: lågstadielärare, mellanstadielärare, högstadielärare, gymnasielärare, lärare i praktiska ämnen, lärare i teoretiska ämnen med mera. Även vad det innebar att ha behörighet eller inte det ämne man undervisar i tillhörde den fackkunskap som C fick dela med sig av.

”Stopp”, kanske någon djupsinnig läsare av denna vår berättelse tänker, ”är inte detta kunskap, kompetens som härskarna i denna lokalitet borde vara väl förtrogna med?”
Denna undran kan kännas berättigad, men varken vi eller C har tillräckligt med insikt för att kunna ge en förklaring på denna din undran, käre läsare. Därför lämnar vi frågan därhän och dig käre läsare i ovisshet, till dess du kanske själv känner ett inre tvång att utforska, det vi vill beteckna som mysterium.

På frågan, eller var det en önskan eller i själva verket en uppmaning, om N skulle söka i ”Platsbanken” efter ett passande jobb till C, försökte denne att förklara, att han, och här käre läsare, överdriver C faktiskt kraftigt, ”kunde hela listan utantill”! C hade minsann läst alla platsannonser vad gäller läraryrket i flera års tid, och det kan vi väl tillstå C, att han hade gjort, men ”hela listan utantill”.......

Kan vi redan här märka en viss frustration hos vår hjälte, snarare antihjälte?

Räckte tålamodsträningen inte längre än hit?

Hade lugnet, den inre ron han hittills seglat fram på, så helt och hållet övergett honom?

 

 

 

Forts. följer

1 Jessica Högberg:

skriven

Men oj oj oj, hur ska det gå??

2 Christian:

skriven

Jessica:
Ja det kan man undra..... :)


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: