minst
(ska väl säga med en gång att alla de här gamla "sågverksbilderna" är hämtade från nätet)
cyklar förbi värmeverket på väg till jobbet varje morron
och känner oftast en välbekant doft borra sig in genom båda näsborrarna
en välkänd sådan som härstammar från min tid som så kallad
sågverksarbetare
1976 - 1978
så länge varade denna min första längre yrkeskarriär
(kanske inte många som bryr sig, men tror att bäste bloggbrodern åke ändå tänder till lite därute på alnön, som har en diger sågverkshistoria)
började som båtförare, där min uppgift var att hämta buntar som dessa
för att förflytta dem till dess rätta plats, beroende på om det handlade
om fur eller gran och vilken tumstorlek det var
lika våghalsig som gubben på fotot var inte jag
men visst var det med livet som insats....
....nä, det vore att ta i, men i och med att man var tvungen att kedja fast
buntarna så krävdes det både mod och balans och för att vara ärlig,
nattetid när det, trots lampa på båten var dålig sikt, sket jag i det
(pssst, säg det inte till nån.....)
dagskiftet undrade alltid vad som hänt.....
nu blev inte denna min sjömanskarriär så långvarig
dieselstanken i båten förorsakade mer eller mindre ständig huvudverk
så
då blev jag timmerrullare
inte lika fashionabel yrkestitel, men bättre för hälsan
nu är det varken jag eller nån av mina gamla kamrater på den där
uråldriga bilden, men redskapet, den där haken, den var samma för oss
ett hantverk helt enkelt och vi var alltid i friska luften
i ur och skur och solgass och snöstorm
och eftersom det inte heller var så kul
(betänk att jag inte var mer än 18 typ)
bad jag om förflyttning inomhus
och där slapp jag vädrets alla kval
hade mestadels min egen station att sköta, där uppgiften var
att vända brädorna rätt och dra fram de som låg för långt bak
(låter det spännande?)
ja, och för att knyta ihop säcken, så var det alltså därifrån den där lukten,
eller ska jag kalla det doften, kommer jag nu har nöjet (?) att känna nästan varje morron
inne i sågverket och strax utanför och lite längre bort där man gjorde flis
där luktade det precis likadant
att sådana där gamla dofter kan trigga igång en hel kedja av
minnen
tankar
känslor
och, om man inte akta sig, drar en tillbaka sisådär 40 år
det är en helt annan historia
övrigt:
snacka om annorlunda inlägg från undertecknad......
P U S S
Verkligen ett annorlunda inlägg från din sida, men ett himla bra sådant. Kul att läsa hur du sm "utvandrare" började ditt liv här i Sverige. Tufft!
Ditt inlägg påminner mig om hur min svärfar kände "dofterna" från/i stålverket där han jobbade hela sitt liv som elektriker...
Å nu är du lärare - ingen dålig karriär om jag får säga så.